Sov inte så många timmar inatt. Det är nog för att jag vet att det kommer att bli så jobbigt imorgon. Gruvar mig. Kan man få slut tårar? Det verkar då inte så. Igår när vi satt och gjorde klart bildspelet på Peter till begrvningen, rann tårarna och minnerna kom, snyft. Jag vill så gärna göra något fint på begravningen. Men det är svårt när det är så långt bort samt att någon "främmande" person ska hålla iden. Men jag har med mig bildspelet och en förstoring som jag hoppas får stå vid urnan. Iallafall så har jag, Alexandra och Holger flugit ner till stockholm idag. Per-Åke hämtade oss så vi han vara hemma hos dom en stund. ÄNTLIGEN,ÄNTLIGEN fick jag krama om vår kära mor och beklaga det som har hänt. Det var så skönt att få ge henne en kram. Nu står vi och väntar på att få gå ombord på färjan. Sedan åker vi hem till Peter............... Det kommer nog inte bli så många timmars sömn inatt heller......för imorgon är det begravningen.