Idag har jag och min helt underbara karl varit gifta i 3 månader. Och jag ångrar verkligen inte en sekund. Henke är verkligen mannen i mitt liv och den jag vill leva mitt liv med.

-Henke är den som älskar mig för den jag är, och tycker om mig som jag är. Tack för att du finns för mig och barnen!

Idag har mina tankar gått åt hur det kommer att bli om några år. Hjälp! Hur ska ens mamma hjärta klara av när barnen flyttar hemifrån? Man får ingen kontroll längre på vad dom gör eller var dom är. Varför jag har tänkt så mycket på det idag är för att jag har tänkt på Marika. Rebecca flyttar nämligen hemifrån idag på prov. Jag minns själv den dagen som jag flyttade hemifrån. Man blev fri som en fågel. Men nog var det mycket saknad efter mamma och pappas goda mat. Men det kunde man ju inte direkt erkänna.

Jag har varit på föräldramöte och fått information om gymnasiet. Faktiskt var det ett intressant föräldramöte den här gången. Men det är väl för att det var ny information som man inte redan hade hört ett antal gånger på andra föräldramöten. Så nu är det bara att sätta sig ner med Alle och prata om vad hon har tänkt sig. Lyssna och förstå vad hon vill, och inte övertyga till att gå någon linje som hon INTE vill gå. För det händer visst i många fall att barnen väljer en linje efter vad föräldrarna tycker och tänker.

När jag kom hem från mötet så var Henke på övervåningen. Han har nämligen bytt ut alla fönsterbrädor uppe till vita och fina. Tack farfar! (Det är nämligen han som har gjort dom) Och det blev så ljust och fint. Nu finns det inte kvar några gamla rosa marmorbrädor längre, så skönt.