Man får tro vad man vill.....

Har just gått min morgon promenad. Vad funderade jag på idag? Nu vet jag att man kan ha många olika åsikter. Jag har min du har din. Men jag kommer alltid att tro att när man lämnar detta jordeliv så kommer man till andra sidan. Igår träffade jag en kvinna som med 100% säger att ca 3 månader efter ens död så svävar man mellan dessa 2 världar. Och jag kan med 100% säga att jag var med om detta när min älskade pappa gick bort. Jag var aldrig ensammen, någon var hos mig speciellt när jag skulle sova. Jag vaknade flera ggr av att någon "väckte" mig. Eller förklara hur pappas klackring som jag alltid minns på hans finger sedan jag var liten, som han hade på kort som var tagna i Vietnamn. Men som dock inte fanns på honom när dom hitta min pappa. Jag sa till Ambasaden i Vietnamn, ni måste söka han skulle aldrig göra sig av med den. Men eftersom dom inte hittade den så började jag ge upp och tänkte att han kan ju ha tappat den eller gett bort den till någon. Jag berättade detta för min faster som sedan lovade att kontakta honom. Min faster kan kontakta (även min farmor kunde det) dom på andra sidan. Efter ett tag fick jag ett skrivet brev från min faster, som har kontaktat pappa på andra sidan och pappa meddelar till henne:
-En dag som Jenny alltid kommer minnas, kommer hon att hitta klackringen.
En dag som altid kommer att betyda mycket för henne. En dag som hon inte kommer att glömma.
Jag hittade klackringen en dag som jag ALDRIG kommer att glömma, min pappas födelsedag och begravningsdag.
Den låg med en ring som jag fick av pappa när jag var 12 år och som jag aldrig har haft på mig föränn begravningsdagen. Nu älskar jag denna ring och har på mig den jätte ofta. Men förklara för mig vad som fick mig att just denna dag ta på mig min ring som jag aldrig har haft på mig annars, den som ha legat alla år i asken i kassaskåpet. Hur kan pappas klackring ligga med min ring? Vad fick mig att öppna asken just den dagen? Hur hamnade den där?
Den syns ju på kortet som är taget i Vietnamn. Jag kan bara säga att någon inom mig sa att jag skulle gå och hämta min ring.........förstog inte varför......men jag gjorde det ......och där låg pappas klackring. Förklara detta.

Eller förklara detta:
En väldigt nära vän till mig filmade på min pappas begravning. Gick bra att filma allt utom på själva urnan, då blev det något som gjorde att han var tvungen sluta filma. En väldigt hög frekvens. Var det pappa som inte ville att den skulle filmas? Eller förklara vad det är som får min mamma att börja räkna alla ljusen, min pappa skulle fylla 62 den här dagen. Det var exakt 62 ljus tända.......förklara. Allt kan inte bara vara en slump.

Eller förklara detta:
En kompis mamma får alltid besök av en speciell fågel när någon skall dö som hon känner.
En speciell fågel som sätter sig vid hennes fönster och tittar på henne. Det är bara hon som kan se denna fågel.

Jag kan säga jag är jätte rädd för döden.
Men jag skulle vilja att alla fick vara med om att få en liten hälsning från andra sidan. Och alla har nog fått det men man vet inte att det är det, eller man vill inte tro att det är det.........


Kommentarer
Postat av: Marika

Jag ryser av det du skriver. Jag tror oxå att det finns något...Jag har själv upplevt det när jag var en liten flicka och den händelsen sitter djupt inom mig. Händelsen blev en positiv upplevelse även om jag är jätte rädd för döden.

Kram Marre.

2009-07-31 @ 17:01:27
URL: http://marikawikstrom.blogg.se/
Postat av: Anneli

Ja du vännen vad är det som händer efter döden, det lär man få leva i ovisshet om tills man själv är där, men som du oxå berättar så hände nåt när vi i två bilar skulle åka till min lilla systers grav för första gången & för att se alla blommorna från begravningen... som dom hade lagt dit innan det fanns nån sten... när vi kom till kyrkogården så öste regnet ner, man kan köra med bilen ganska nära så när vi körde på den smala vägen & hade bara ca 100 meter kvar så strålade solen som aldrig förr plus att syrran som låg före tvär stannade & klev ur ropar till mig.. har du radion på lyssna lyssna, då spelade dom Ninas favorit låt på radion, vi lyssnade klart med tårar som föll ner på våra kinder & kramade om varann, vi gick fram till graven & var där en ganska lång stund, sen han vi inte mer en sätta oss i bilen så börjar det ösregna igen... då sa vi alla att det är Nina, hon är här med oss... det gick rysningar genom hela kroppen samtidigt som man kände ett lugn i hela kroppen.

Ja vad ska man säga, jag tror verkligen att det finns nåt som vi har svårt att förklara, men som jag tror så starkt på.

Kramiz till er

2009-07-31 @ 18:39:25
Postat av: Therese

Jag har svårt att tro på det övernaturliga men när jag hör dessa historier så blir man förvirrad. Är nog som du själv skriver att man måste få detta "besök" för att förstå. Ha det gott.

2009-07-31 @ 22:43:57
Postat av: Jenny

Anneli: Otäckt att läsa detta med musiken när ni närmade er din syster grav. För vi var med om liknande. I ca 1 års tid efter pappas begravning så spelade dom låten "men hon lämnade sitt leende på vår jord" på radion när vi satte oss i bilen efter att vi besökt pappas grav. Den hade vi på min pappas begravning och förknippar den med honom nu. Och det kan ju inte bara var en slump. Det var barnen som sa till mig.

-Mamma, varför spelar dom alltid morfars låt på radion direkt efter vi har varit på morfars grav?

2009-08-01 @ 02:25:34
URL: http://jennygumman.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0