Önskar alla mina nära och kära ett gott nytt år. Vi ska fira in det nya året här hemma med vännerna Per, Marina och Micke. Dukningen är klar i år går det i tema silver/svart/vitt som om det var en suprice hihihi.

Idag Tisdag har vi fått en utmaning av famljen Gyllenberg/Bäcklund i Laserdome. Självklart så tackande vi ja till utmaningen. Och jag kan verkligen varmt rekomendera att ni alla åker och tesar Laserdome med er familj och vänner. Vi följer gärna med igen. Det var lika roligt för barnen som för oss vuxna. Jag vann över Henke hihihih och det kommer han att få höra länge länge länge.....

Sedan åkte vi hem och tog det lungt tills våra kvällsgäster eller ska man kalla det för nattgäster Per & Marika kom. Vi frågade nämligen om dom ville komma och äta varmamackor och se kvällens hockeymatchen tillsammans. Och den slutade 02:30 ggäässpp. Men som alltid så går tiden fort när man har trevligt.
Och vad hade dessa tok med sig om inte en jättevacker blomsterdekorationmed en Gott Nytt År hälsning & en chokladask. Ni är ju för snälla. Tusen Tack!

Idag fick Tilde ha sitt kompis kalas i discorummet på Leos. Tror att det var både uppskattat och roligt. Kan säga att tjejerna var helt slut, svettiga och röda i ansiktet när kalaset var slut. Det var mycket skratt och fnitter hos brudarna.

Man blir uppassade som en riktig discobrud.

Paketöppning och kalaset slutade med att alla tjejerna kommer ner rutschande sammtidigt.

Min dag annars idag har inte varit den bästa. Ni vet när allt bara känns tomt och man bara vill vråla rakt ut........ Ont i magen, nära till gråt. Ville inte heller att Henke skulle fara på hockeyn, men det är han verkligen värd. Han ställer upp hela tiden och hjälper verkligen till. Jag vill inte vara hemma själv......varför? Det är så jobbigt när det blir så, men med det sägs att tiden läker alla sår men att ärren finns alltid kvar. Hoppas att det känns bättre imorgon......

Idag är det 1 vecka sedan min älskade bror somnade in kl 20:28. Det är fortfarande ofattbart att han inte finns hos oss, att han aldrig mer kommer att ringa och säga: -Tja! Har du pratat med morsan? Jag och min familj hedrade honom med 1 tyst minut. Ni kan ju gissa om tårarna rann? Fastänn det har varit jul så har man inte kunnat släppa tankarna, varför just Peter? Fan, vad jag saknar honom och hans kommentarer, röst och hans tankar om allt och alla. Vi var så nära varandra men ändå flera mil ifrån. Ingen kommer att fylla Peters tomrum ingen kommer att få mig att känna sig så omtyckt som syster som han. Peter älskade mig för den jag var och sa precis vad han tyckte och tänkte. Tyckte han annars än mig så stog han för det, och jag kunde säga vad jag tyckte och tänkte till honom. Peter var ärlig och rak, som man säger: ärlighet varar längst. Sedan fanns han ALLTID där när jag var ledsen och behövde tröst. Jag vet att du finns hos mig även idag när jag är ledsen, jag bad dig ge mig tecken..............tack Peter!

Igår dagen före dopparedagen började med en resa in till stan med Veronica & Lucas för att bl.a. köpa lite blommor. Sedan åkte jag och barnen till pappas grav för att tända ett God Jul ljus, men denna gång blev det ett extra ljus för min bror Peter på graven. Det lyste så fint i mörkret när vi gick därifrån. Sedan var det fax att göra sig klar för att åka till våra vänner Per & Marina för att ha en trevlig julvaka. Och gissa vem dom kom........." tomten"

Nu är det ett dygn sedan min älskade bror tog steget och somnade in. Det har varit ett jobbigt dygn men mycket gråt och funderingar. Varför just du Peter? Du ville ju så mycket mer här i livet. Du lämnar 2 barn som verkligen behöver sin pappa här och nu. Varför? Det är så overkligt att du inte finns hos oss längre. Jag kommer att sakna dig så mycket. Jag har fått bilder där det ser ut som om du sover, du är så fin. Kan ingen väcka dig? Mamma och min bror Per-Åke har gjort dig så fin där du ligger, nu behöver du inte känna smärta längre. Dina plågor är över. Och det är det som gör sorgen lite lättare, det var det bästa för dig att få somna in och gå vidare. Jag vill ge mina underbara vänner ett stort tack för att ni finns hos mig sådana stunder som dessa. Vi kan gråta i varandras famnar och vi har gjort det tillsammans tidigare. Men det är ju isådana här stunder man märker vilka som är ens riktiga vänner. Och jag är glad för att jag har er.

Idag lördag kl 20:28 somnade min älskade bror Peter in lugnt och stilla hemma i sitt hus. Runt honom satt mamma och broder och höll hans händer. Även Peters barn fick vara med. Det sista han gjorde var att titta på dom innan ha lade igen sina fina ögon förgott! Det sista andetaget kom och sedan somnade han in.....Det är så tungt men det är det bästa som kunde hända Peter, nu slipper han smärtor och sjukdom. Älskade broder, vila ifrid. Vi ses igen, inte nu men om ett tag. Vi ses i Nangijala. Och så länge vi minns så länge lever du.......Kommer att sakna dig så mycket......min underbara broder. Det kommer att bli så tomt utan dig.......

Efter jag pratade med Peter i telefonen så bad jag mamma att dom skulle öppna Peters julklapp. Jag vill så gärna att han ska hinna få den innan han somnar in. Barnen fick öppna paketet som var ett inramat foto på mig och min älskade bror. Längst ner på foto står det KRAM. Mamma berättade för honom vad som var i paketet, höll det ovanför honom.....då öppnade han ögonen och tittade. För att snabbt efteråt somna igen. Nu står fotot utmed honom med ett tänt ljus..........

Jag ringde ner till Åland Per-Åke svarar, pratar med honom en stund. Han har varit snäll och ändrat om båtbiljetten till imorgon, tack! Han sa att Peter har sovit hela dagen, bara tittat upp lite sedan somnat om direkt igen. Pratade sedan med mamma. Hon ger min älskade bror telefonen. Jag försöker att inte gråta men det är så svårt. När jag hör hur svårt han har det att andas så blir det ännu jobbigare. Jag säger till honom, kanske blev det sista gången jag fick prata med honom....... Peter, min bäst broder det är Jenny din lillasyster. Jag är så ledsen att jag inte är hos dig, sitter vid din sida och håller din hand men du ska veta att jag tänker på dig hela tiden. Jag gråter för att jag snart kommer att förlora min bäst broder. Men jag vill säga hejdå och måste nu även inse att din kropp snart inte orkar mer, men själv har du en sådan kämpar glöd och vill inte ge upp. Dina barn Adam och Meja kommer vi att hålla kontakt med och se till att dom mår bra det lovar jag dig. Nu vill jag bara be dig om två saker, snälla ge mig ett tecken innan du går över till andra sidan och snälla Peter krama om min pappa när han möter dig där. Jag kommer att sakna dig så mycket. Ännu en puzzelbit i mitt hjärta kommer att saknas. hejdå min bäst bror! Jag kommer alltid att älska dig och sakna ditt goa skratt. Glöm inte bort det jag bad dig om, kram lillasyster Jenny  Under tiden jag pratar och gråter så hör jag honom försöka säga något, med det är svårt att tyda. Jag tror att han blev glad att jag ringde men ledsen över att höra mig gråta. Men sedan säger han: -Svårt att svara! Han ville då gärna säga något tillbaka men kunde inte........vad han ville säga kommer jag aldrig att få veta. Men nu har jag fått prata med honom en sista gång.......innan han somnar in.....och slipper plågas mer.

När det är jobbigt och tungt måste man även få tänka på annat. Annars klarar man det inte. Och vad passar då bättre än att sköta 2 guldklimpar, Lucas och Liam. Man får då annat att tänka på än bara sorg och tråkigheter. Man orkar inte att bara sitta och gråta och ställa frågan: varför? Iallafall så har vi skött från igår så att Roger och Veronica skulle kunna åka till Piteå, det var dom verkligen värda. Hoppas att dom nu bara kunde känna lugnet och njuta. Och kan man motstå att le tillbaka till ett sådant här glatt leende ( bild kommer ) Nu ska jag ringa till min bror och prata med honom. Han kan inte svara men jag hoppas att han hör mig. Vem vet kanske är det sista gången jag får prata med min älskade bror.........

Nu är du snart redo att ta steget till andra sidan. Men du kämpar hela tiden, men din kropp säger annat. Du andas så tungt, med många uppehåll. Jag vill inte att du lämnar oss, men nu är din ork snart slut. Du har kämpat så många år mot denna cancer. Mina tårar rinner på kinden hela tiden. Jag vill vara hos dig och hålla din hand. Mamma, dina barn och vår bror sitter vid din sida. Du är inte ensammen, och det ger dig ett lugn. Ett lugn att snart ta steget.........till en annan sida. Jag kommer att sakna dig så mycket. Och då blir det ännu en puzzelbit som kommer att saknas.......om jag får önska en sista sak av dig älskade broder, så vill jag att du ger mig ett tecken. Ett tecken på att du ändå finns hos oss. Kommer att sakna dig så mycket, min älskade broder Peter!

Jag hade hoppats på att Peter skulle få komma hem från lassa idag men det blev inte så. Mamma har suttit hos dig under hela dagen, du sov mest hela tiden. Du andas så tungt nu. Ibland tittar du upp men du somnar fort in igen. Din kropp är så slut men din kämpar glöd är inte slut ännu. Du kämpar varje dag. Du sa alltid till mig att den dagen som barnen har fyllt 18 år den dagen har jag tid att dö, inte före det. Men ibland blir det inte som man har tänkt sig, ibland stannar livet klocka in.

Idag har jag försökt att nå min älskade bror 3 ggr.....tut....tut....tut...inget svar! Man blir så orolig när han inte svarar. Peter åkte igår med ambulans in till lassa pga att han behövde mer medecinsk vård. Han har bla fått mer blod och även dropp. Hoppas detta kommer att ge honom mer energi att kämpa, kämpa så att han och barnen samt mamma får en så fin jul man kan få i dessa omständigheter. När man pratar med Peter så kan man inte annat än säga:

Tilde Widmark

"Vi har en skrutt, som är minst 9 år, hon blir bara söttare ju mer tiden går" Det är vår Tilde Vilde som fyller 9 år idag. Hipp hipp hurra till vår supergulliga Tilde Widmark.Vi älskar dig! Grattiskramar från mamma, pappa, Alexandra och Kim.

Dagen började givetvis med sång, paket från mormor & frukost på sängen. Tilde har Vietnamesiska flaggan på sin flaggstång, då får även morfar "vara med"

Den som fyller år får välja vilken middag vi ska äta. Det går ju inte missa vad Tilde valde till middag. Sedan blev det paket öppning och fika med moster Sandra & Gustav, morbror Andreas och familjen Carlsson. Yngst av besökarna var Lucas.

Men Tilde tjuv startade sitt 9-årsfirande redan igår. Då var farfars, gammelmorfars och syskonen här och grattade vårt troll.

 

Idag vaknade vi utav att Tilde kom in och lussade för oss. Kan man få bättre uppvaknade? Tror inte det. Så underbart gulligt av henne. Och att hon var så otroligt söt gjorde att mammahjärtat klappade extra mycket.Imorgon kommer hon nämligen vara hos farfars så därför lussade hon för oss redan idag.

Äntligen fredag igen. Jag älskar verkligen att vara ledig fredagar. Det är helt underbar. Idag var även Henke ledig. Jag ville verkligen ge honom en lång sovmorgon idag, och det fick han oxå. Han har varit så underbar under den här svåra perioden med min bror. Han har gjort allt här hemma, jag har fått gå och lägga mig och bara fått ta det lungt. Funderat och gråtit om vart annat, och det har jag behövt. Jag bearbetar nog väldigt mycket redan nu. Iallfall så steg jag upp med barnen idag, skjutsade Alexandra & Melinda till Nordanå, åkte in till jobbet, gick till Veronica och drack morgon kaffe. Sedan bar det iväg till stan. Då ringde Henke, lite yrvakan och sa go´morgon. Men han var verkligen värd att få sova ut.

Jag tänkte att jag inte skulle ringa min bror under dagen eftersom jag visste att han skulle ha en jobbig dag idag. Det skulle komma en ambulans och hämta honom och skjutsa upp honom på rönken. Dessutom så skulle Peters pappa och hans andra syskon vara och hälsa på honom. Så jag tänkte att jag ringer efter middagen. Och det gjorde jag. Och jag säger bara vilken jäkla tur att jag inte var på Åland idag. För efter samtalet med mamma så var jag inte på gott humör. Varför? Jo, det finns tydligen männsikor som inte har någon cell hemma där uppe. Men vad har hänt undrar ni nu? Jag ska berätta men måste skriva av min ilska först. Det finns idioter, och så finns det IDIOTER!! Det var nämligen så här. Just innan ambulansen skall komma och hämta Peter så kommer det 2 st grannar till honom. Dom vet om att Peter är jättesjuk. Vad händer? Jo, dom ska ha tillbaka några verktyg som Peter har lånat utav dom. Okej säger mamma men hon vet ju inte vilka verktyg och ber dom vänta till en annan dag så hon kan fråga Peter var dom är. NEJ, dom skulle ha verktygen NU! Det var bara att gå och hämta dom. Mamma bad snällt att hon kunde fixa det en annan dag. Vad gör dom? Jo, dom går in och skall prata med Peter. Hur fan tänker vissa människor? Eller ville dom så gärna se honom där han ligger? Tur att inte jag var där för jag hade inte kunnat klara av att dom gick in och börja skrika. Där gick gränsen, man gör inte så när någon ligger och mår så dåligt som Peter gör. Lite jäkla respekt måste man visa. Verktygen är ju döda ting och det kan inte vara så jäkla svårt att vänta till imorgon. Mamma sa du skulle ha hört vilket liv det var. Men det var tur att jag inte gjorde det. Vissa människor verkar inte skämmas för något, eller mår dom så dåligt att det här var det ända sättet att kunna gåhem till Peter? Mamma ville bara att ambulansen skulle komma så dom kunde åka iväg. Vaken mamma eller Peter skall måsta vara med om detta. Hur fn tänker vissa männikskor. Lite respekt kan ju inte vara så svårt att begära.

Det kändes så kul att ha junta träff idag, känns om en evighet sedan eftersom vi inte hade någon junta i noveber då vi var i Boden & western farm istället. Iallafall så träffades vi hemma hos Kicki där bjöds det på glögg och pepparkakor med mögelost, mums! Sedan blev inbakad älgskav med senapsås, måste få receptet! Det blev mycket tjatter även denna gång, som vanligt. Men även lite tråkigheter bla om min älskade bror. Om Peter bara visste  och förstog hur många av mina vänner som tänker på honom varje dag. Det är många tårar som har fällts för honom. Tänk om varje tår kunde ge honom extra energi och ork?

Igår när jag rignde min bror så sov han. Mamma sa att han sovit i stort sett hela dagen. När jag la på luren så grät jag hela kvällen. Det är så jäkla jobbigt att vara så långt ifrån honom, jag vill vara på Åland hålla Peters hand och stryka på hans kind. Varför? Jag var orolig hela kvällen. Sedan gjorde det inte lättare av att veta att hans barn fått veta under dagen att deras pappa var jätte sjuk. Ville få vara med och krama om dom, gråta med dom. Vara en trygghet. Tur att jag har enormt kärleksfull sambo som verkligen förstår hur jag mår. Jag är så orolig, vill inte förlora min bror men måste ändå inse........det finns inget hopp denna gång. Men jag vill ALDRIG ge upp och Peter har lovat mig det. Tillsammans skall vi kämpa! Under kan ju alltid ske!

Här kommer recept på den goda chokladtryffeln som jag och Kim gjorde idag, mums!

36 - 40 st

1 dl grädde

50 g smör

300 g mörk choklad

1 dl Arla Köket Kesella

rivet skal av 1/2 apelsin

1 tsk flingsalt

Gör så här

Koka upp grädde och smör i en kastrull. Ta kastrullen från värmen. Bryt chokladen i bitar, rör ner den i grädden och låt den smälta. Rör i kesella och apelsinskal.

Häll chokladen i en aluminiumform ca 15x20 cm. Strö salt över chokladen och låt den stelna i kylen minst 4 tim.

Ta ur tryffeln ur formen och skär den i bitar med en vass kniv.

Lycka tillIngredienser

36 - 40 st

1 dl grädde

50 g smör

300 g mörk choklad

1 dl Arla Köket Kesella

rivet skal av 1/2 apelsin

1 tsk flingsalt

Gör så här

Koka upp grädde och smör i en kastrull. Ta kastrullen från värmen. Bryt chokladen i bitar, rör ner den i grädden och låt den smälta. Rör i kesella och apelsinskal.

Häll chokladen i en aluminiumform ca 15x20 cm. Strö salt över chokladen och låt den stelna i kylen minst 4 tim.

Ta ur tryffeln ur formen och skär den i bitar med en vass kniv.

Lycka till!

Gäässpp, varför är man aldrig utvilad efter en helg? Alltid lika trött. Men nu är det bara 7 arbetsdagar kvar för mig, tjohoo! Sedan väntar 3 långa veckor ledighet, wieee! Det är jag värd, eller hur? (fniss)

Idag har vi firat en väldigt pigg och fräsch 80 åring. Hoppas att man själv kommer att få vara med om den dagen och att man får vara så pigg och frisk. Det var ett jätte trevligt kalas med enormt god mat. Många presenter och blommor som hör en sådan dag till. Ulla är en person som för mig är alltid glad, så omtänksam och go person. Man är alltid så varmt välkommen. Barnen brukar säga:

Fredag började med shopping på stan med Veronica & Lucas. Sedan hem för att möta barnen som kom från skolan och ville ha fredagsfika. Fredagkvällen närmade sig sedan och då skulle vi gå till Björn & Lena på adventsfika. Vi har det som en tradition sedan 2 år tillbaka, jag älskar traditioner. Det var en trevlig kväll med flera vänners sällskap. Tack för en trevlig kväll Lena & Björn och nästa år är det Per & Marinas tur.

Idag är det en vecka sedan jag kramade om min älskade bror Peter. Idag blir det mina småbröders tur. De åkte ner till honom idag, kliver nog just nu iland på Åland. Jag har ringt dom flera ggr under vägen för att höra att allt går bra. Och vid 3 tiden skickade dom ett sms om att dom satt på färjan. Dom lovade att ge Peter en bamse kram från mig. Hittade en jättefint kort sedan i sommras på jag och Peter. Ååå om man kunde backa tiden tillbaka.

Äntligen torsdag! Jag har inte varit 100 procent närvaro denna vecka. Man går och tänker, funderar så mycket just nu. Så jag har verkligen längtat till idag. Det känns som om jag skulle behöva sova i flera dygn för att komma ikapp sovklockan. Men det ordnar sig säkert under helgen. Vi har snart gjort bort alla julklappar så nu kan man börja varva ner med det, skönt! Det finns inget värre än när det blir PANIK! För att inte tala om den kön som är när alla andra skall köpa sina julklappar närmare jul. Så nu återstår bara några få.

Peter har varit trött och sovit nästa hela dagen idag. Jag pratar med honom en stund varje dag men idag hördes det att det var tungt. Jag vill inte gråta när jag pratar med honom, men det är svårt. Nina hade lånat ut en skiva med ljud på havs brus och vågor. Peter älskar verkligen havet. Han hadde tydligen inte sovit så mycket natten som var, har mest legat och funderat. Hoppas han är mindre trött imorgon och orkar vara uppe med barnen en stund. Mamma blev ledsen när jag pratade med henne idag, det är tungt för henne. Hon ska verkligen veta att hon är stark. Hon gör det jättebra.

Idag fick min älskade bror Peter veta av läkaren att han inte har så länge kvar. Skulle ha velat sitta vid hans sida och krama om honom. Hålla i hans händer. Tänk er själva att få det beskedet. Tänk er! Jag gråter och allt känns så overkligt. Varför min goa bror? Min bäst bror, som han alltid sa till mig. Varför? Jag tycker så synd om han. Han lider varje dag. Tycker så synd om Peters otroligt gulliga barn. Dom som kommer att förlora sin pappa. Hoppas att dom får en sista jul med honom. Snälla! Snälla!

Tillbaka på jobbet. Många kom och kramade om mig och alla undrade hur det var men min bror. Tårarna kom och det var skönt att prata om det. Dom förstår hur jag känner och en del har följt min brors cancersjukdom i många år.